Nu var det ett tag sedan jag uppdaterade bloggen men vi har haft fullt upp här borta. Jenny kom på besök den 17 mars, samma dag som jag officiellt började på mitt kontor. Hon stannade i nästan två veckor och de passerade tyvärr i racerfart. Oturligt nog drog jag på mig en dunderförkylning också och kände mig hostig och febrig konstant från och med söndagen precis i början på Jennys andra vecka – vilket nästan precis gett sig! Jag antar att jag ligger lite efter i sömn och det har varit ett fullsmockat schema med Jenny från dag ett, så det blev kanske inte lika mycket vila som kroppen ville. Men nu har hon åkt och det känns mer ensamt i staterna än någonsin. Plus att Niklas har börjat jobba också vilket gör att det blir en del dötid för mig när jag slutar jobbet. Han har nämligen ett underbart schema som gör att han är ledig en vardag i veckan, jobbar varje lördag till nio, varannan fredag till typ nio och varannan söndag till minst fem. Det var inte riktigt vad vi räknade med när han tog det här jobbet så vi får väl se hur länge vi orkar med det 😉 Det finns roligare saker att göra i vackra Florida än att jobba dygnet runt. Hittills tycker jag att det har funkat rätt bra med hemlängtan och enda sedan dag ett då vi reste från Sverige har jag sett fram mot 17 mars. Nu är veckorna redan förbi och det känns tungt att inte veta när vi kommer få någon som hälsar på nästa gång och när vi kan åka hem till Sverige. Förhoppningsvis känns det bättre inom en snar framtid när jag glömt hur härligt det var att ha en nära vän inom räckhåll 😛

Förutom hemlängtan och min förkylning så börjar vardagen ta form här i vårt nya hemland. Jag har snart lärt mig namnen på alla mina nya kollegor och jag trivs rätt bra på mitt kontor. Däremot känns det som att jag är något överkvalificerad för de arbetsuppgifterna jag har så jag kan väl inte påstå att det är jättemotiverande 😉 Så det blir väl till att visa framfötterna å så småningom gå vidare. Steg ett i vår vardagsplanering är att hitta ett nytt jobb till Niklas, å det allra bästa vore ju om vi kunde hitta på en riktigt bra idé som vi båda kan arbeta med. Sedan går vår leasingperiod ut i juli och vi har insett att vi betalar alldeles för mycket i hyra, så det blir till att försöka hitta ett nytt boende! Hjärnknölarna arbetar som sagt hårt här och vi har insett att vi hade det väldigt bra ställt i Sverige – man kunde systemet, var inne i systemet och kunde utnyttja det på bästa sätt. Här försöker vi arbeta oss in och kan knappt utnyttja det alls. Men det har ju faktiskt bara gått fyra månader 😉 I brist på matlagningsbilder så bjuder jag på lite sen Jenny var här 🙂